Resan till Mjällby AIF och Listerlandet blev snarare en resa till Bisterlandet. Det var kallt, blött och i allmänhet negativt.
Hur hela resan var hittar du här.
[more]
Mjällby 2 Elfsborg 0
Resan till Mjällby AIF och Listerlandet blev snarare en resa till Bisterlandet. Det var kallt, blött och i allmänhet negativt.
Ett sextiotal Guliganer tog plats i den sedvanliga dubbeldäckaren för den långa resan till skånsk/blekingska gränsen. Bristen på samlingsplatser i Hällevik, där Strandvallen ligger, innebar att resan planerades utan uppladdning. Denna skedde istället på bussen. Stämningen var god på vägen till match och delar av resan spenderades med, en av Emelie Haglund konstruerade, frågesport. När tävlingen vanns av pappa Hagge Haglund hördes skämtsamt från flera håll att det handlade om jäv.
Väl på plats på Strandvallen slogs man av närheten till havet. Vågorna skvalpade endast meter från arenan och lukten av tång fanns i luften. En varm sommardag är det nog en underbar plats att titta på fotboll, men nu med små snöflingor i luften och bitande kyla, var det långt från idylliskt.
Matchen startade bra med Eleganterna spelandes mot Guliganläktaren. Vissa skottförsök gjordes och tre poäng kändes fullt möjligt.
Riktigt tråkigt blev det dock redan efter cirka tio minuters spel då Denni Avdic knockades av Mjällbys målvakt Mattias Asper. Med närheten till plan fick Guliganerna direkt signal från Avdic själv när han fördes av plan. En bruten näsa tecknade han och skakade besviket på huvudet när det blev uppenbart att ett byte skulle bli nödvändigt.
Därefter tappade Elfsborg fart och självförtroende. I första halvlek gjordes dock några framstötar, regisserade av Emir Bajrami och Johan Larsson som försökte skapa lägen.
Efter paus stendog dock matchen med Elfsborgsögon sett då Mjällby tog ledningen redan en minut in i andra halvlek. Frustrationen bland Guliganerna var uppenbar och hittills denna säsong har det aldrig varit så tyst i klacken. Ramsor startades men tystnade snabbt när det offensiva spelet uteblev. Återigen hördes våga skjuta, något som man sjungit flera matcher redan.
När Mjällby utökade till 2-0 i den åttiotredje minuten var det game over.
I bussen på vägen hem var det många hängande huvuden och besvikna supporters som insåg att nu var nog guldet definitivt borta. Radikala förslag om tränarbyte, nya spelare, fler ungdomspelare i laget och så vidare hördes.
För att lätta upp stämningen beslutade sig då några av de äldre herrarna att pigga upp med stämsång. Cupen är vår i år blev sångvalet och det är väl inte en så dum tanke. Något måste vi ju sikta på.