Guliganerna

Guliganerna

Semestern är slut, dags för försvaret att börja jobba, matchrapport Elfsborg-Örebro

Anti-klimax, ett ord som verkligen beskriver de känslor mången Guligan säkert vandrade hem med efter den efterlängtade återstarten av Allsvenskan. Så mycket förväntan, så nära ett önskvärt resultat men det räckte inte ända fram.

[more]

Anti-klimax, ett ord som verkligen beskriver de känslor mången Guligan säkert vandrade hem med efter den efterlängtade återstarten av Allsvenskan. Så mycket förväntan, så nära ett önskvärt resultat men det räckte inte ända fram.

Två långsamma månaders väntan är äntligen över, VM-slutspelet till trots, för varje gulsvart hjärta har något ändå fattats under dessa varma sommarmånader. Efter veckor av spekulationer om nyförvärv och förväntade försäljningar var det så dags för allsvenskan igen.

Abstinensen fanns där hos de nästan 8000 som tagit sig till Borås Arena för att se Eleganterna ta sig an Örebro. Anledning till att det inte var fler på läktarna kan spekuleras i, kanske hade en senare matchstart lockat hem fler semesterfirare från helgen vid kusten och liknande?

Guliganerna hade manat till uppladdning på Lilla Bränneriet före gemensam marsch mot arenan på en dag som bjöd kyligare väder än vad som varit på sistone. Inget kunde dock dämpa fansens entusiasm en dag som denna. De cirka 8000 på arenan åstadkom ett ordentligt liv och sångerna sjöngs med eftertryck.

Ett stort plus var helt klart den nya storbildsskärmen som nu även ger Elfsborgsläktaren chans till reprisbilder och matchfakta. En annan fördel med skärmen märktes tydligt under inmarschen då texten till ”Stå upp för Elfsborg” bläddrade förbi. Sällan har sången ljudit så klart som nu, positivt om fler uppmuntras att sjunga med bara de har tillgång till texten.

Startelvan innehöll flera efterlängtade nyheter. Hemvändarna Jon Jönsson och Andreas Klarström rev ner stora applåder, Niklas Hult gjorde matchstartsdebut och Ante Covic tog plats mellan stolparna för första gången på länge.

En annan nyhet som gjorde sin allsvenska debut på Borås Arena var tyvärr de omskrivna vuvuzelorna. Endast en så här långt men den skapar en förfärlig massa (o)ljud. Heder då till de sjungande Guliganer som mesta delen av tiden lyckades överrösta plasttrumpeten.

Elfsborg började matchen bra, skapade vassa lägen redan från start men det hindrade inte Örebro från att ta ledningen efter endast sex minuter. Eleganterna lät sig inte skrämmas utan piskade på och Johan Larsson hade en boll balanserandes på mållinjen minuter senare. Kvitteringen dröjde dock några minuter till, då just Larsson spelade fram Martin Ericsson som säkert satte bollen i mål.

Ericsson som är skadedrabbad tvingades till byte redan i första halvlek och det var kanske inte så konstigt med tanke på det tuffa spel som fördes sista delen av halvleken. Det var många knuffar och tröjdragningar med stor irritation bland spelarna i båda lagen som följd.

Efter paus kom di gule ut och pressade på för att peta in ett ledningsmål. Detta trillade snabbt in och mannen bakom var som så många gånger för Denni Avdic, årets trettonde i form av en nick.

Tyvärr strulade det bakåt och Örebro kvitterade med just över halvtimman kvar av matchen. Då tappade både spelarna och publiken farten. Matchen gick på tomgång en lång stund. Vild glädje bröt så ut i den åttiofjärde minuten då Stefan Ishizaki, efter sina skadeproblem, nätade i comebacken.

Säg den glädje som varar. Efter ännu en försvarsmiss tilläts Örebro göra 3-3 i matchens sista ordinarie minut och då kände nog många av det oavgjorda resultatet mer liknade en förlust. En poäng per match räcker inte längre, speciellt inte när man varit så nära full pott.

Nu vänder serien och i nästa match väntar återigen Örebro, på Behrns Arena, i en match där full fart framåt och tätt bakåt måste vara devisen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Dela