Guliganerna

Guliganerna

Höga berg och djupa dalar, reserapport Ålesund

Det var länge osäkert huruvida det skulle bli en buss till Norge eller inte. Efter en intensiv övertalningskampanj hade dock tillräckligt med anmälningar kommit in för att en buss skulle rulla de nittio milen till Ålesund och Europa League kvalets tredje omgång.

På onsdag kväll samlades så ett fyrtiotal resenärer för att påbörja den långa resan. Gruppen bestod av alla sorters fans från yngre tonåren upp till stålfarbrorn Rolf som vid 77 års ålder inte backat för ännu en maratonresa. Stämningen var hög och packningen bestod huvudsakligen av öl och kuddar.

Med på resan fanns en ”paparazzi in training” med medföljande assistent. Dessa resenärer var okända för de flesta vid avresan men skulle under resans gång bli ökända. Foton togs i tid och otid samtidigt som fotograferna i fråga verkade helt ovetande om vad för sorts resa de anmält sig till. Om den blixtrande duon återkommer på någon ytterligare resa under säsongen verkar ytterst osannolikt.

De första milen inom Sveriges gränser passerade i rasande fart och när norska gränsen väl nåddes var det en lätt hysterisk nervositet som präglade bussen då det blev dags för tullpassage. Mängden öl översteg vida införselsekvoten men med hjälp av det äldre gardet som satt och vinkade främst i bussen verkade bussen oskyldig nog att passera utan att stoppas.

När gränsen så korsats lägrade sig lugnet för ett tag, under några timmar tystnade festandet och det skulle dröja fram till de tidiga morgontimmarna innan partyt återupptogs. Då hade man hunnit fram till några av de kanske vackraste vyerna i grannlandet. Vid detta laget sniglade sig bussen fram på slingrande vägar i krypfart. Snön på bergstopparna, de svindlande sluttningarna och smältvattenfallen imponerade på en och annan resenär även om flera nog undrade om vi inte var framme snart.

Efter drygt fjorton timmar hade bussen så tagit sig till Ålesund. Väl framme spreds resenärerna för vinden. Några valde att fokusera på frukost, andra på vila. Vissa fortsatte festen i små grupper medan ett gäng med ”megafonen” Tranlöv i spetsen beslöt sig för lite bergsklättring.

Mitt i stan fanns en utkiksplats 130 meter upp och till toppen skulle man alltså fastslog Tranlöv. Trappan med 418 steg gav slitna resenärer ett rejält träningspass men utsikten över fjorden kring staden var helt klart sevärd.

Tur att det fanns sådana gratisnöjen då priserna på allt var saftiga. Uttrycket att det kostade tusen miljoner kronor att köpa något myntades snabbt, samtidigt som man konstaterade att om en pizza kostar 250 norska kronor måste man bli miljonär fort som pizzabagare. Alternativt kunde man ju införa det som betalningsmedel, köp en lyxyacht och betala med några pizzor…

Efter diverse utflykter på förmiddagen var det så återsamling vid Ålesundsfansens uppladdningspub. Eftermiddagen förflöt under infravärmen på uteserveringen och många trevliga samtal utbyttes supportrar emellan.

Framåt femtiden började många promenera mot arenan och väl på plats kunde konstateras att Color Line Stadion var ett modernt, litet bygge med en rejäl bortasektion bakom ena målet.

Synintrycken från arenan precis före matchstart var riktigt imponerande. Säkert tre fjärdedelar av publiken bar något orange och den dagen Elfsborg kan få lika många av sina fans att bära gult, den dagen kan vi prata arenainramning. Att man i Ålesund dessutom fick igång hela hemmapubliken och inte bara klacken var även det en sak man som Borås Arena besökare, där sittplats mest sover, kunde avundas.

Guliganerna på plats bjöd dock upp till en god läktarkamp. Få var på plats men de som väl var där sjöng för full hals. Från matchen i övrigt finns inget mer att tillägga.

Hemresan påbörjades genast. Besvikelsen och ilskan över resultatet och insatsen visste ingen gräns. Deppigheten efter genomklappningen i Trelleborg var en droppe i fjorden jämfört med frustrationen efter kvällens insats. Ilskan pyrde i flera timmar efter att Ålesund lämnats och muntrare miner syntes knappast förrän Borås stadssiluett dök upp.

En positiv nyhet från hemresan finns dock, man nådde slutligen 1000 medlemmar någonstans mellan Göteborg och Borås.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Dela